En del av mina tankar som grundare till Barfotabarn.

Att starta upp något, att göra allt från början och att se allt utvecklas.
DET.ÄR.OTROLIGT.
För detta är en dröm, det är min dröm. Och det är en sak jag gör för att andra ska få det bättre, orka kämpa längre för att sedan resa sig upp och stå på egna ben.

Idag hände något fantastik.
Det vill jag dela med mig av.
Till dig.
Till er.
Till alla.
Jag vet att inte alla kommer att läsa detta men jag hoppas att en del kommer. Och jag hoppas ni kommer förstå hur det känns – känns att vara tacksam.
Idag träffade jag Nils. Nils som hade hört talas om Barfotabarn via en bekant.
Idag träffade jag Nils. Nils som erbjöd mig att hämta två nya våningssängar som jag så länge har försökt att få tag i åt Barfotabarn.
Idag träffade jag Nils. Nils som har ett hjärta av guld, smultron och choklad.

Denna Nils gav Barfotabarn två nya våningssängar – för han vill ge barnen de bästa. Han sa att han visste hur det känns när livet är tufft och uppförsbacken aldrig ser ut att ta slut.
Men historien är inte över här. För över en kaffe och efter mina uttalanden om hur svårt och hur många problem som jag har mött på vägen så sa han ”det där är ingenting att oro sig för, det gör alla.”. Vi drack upp vårt kaffe och jag tackade vänligt. Då sa Nils plötsligt ”men Linnea, sängarna behöver ju madrasser. Vi åker och fixar några. Dessutom så kan jag även hjälpa Barfotabarn med två barncyklar, nu när de verkar vara svåra att få tag i”.

Så iväg for vi. Vi for och han eskorterade mig och mitt släpp med de två våningssängar på. Vi stannade och Nils köpte två cyklar och två hjälmar.
Vi åkte vidare. Vi stannade och Nils köpte fyra bäddmadrasser, täcken och kuddar.
Jag gav Nils en kram och sa ”tack” och han åkte vidare för att fortsätta sin dag. Där satt jag nu i bilen och Barfotabarn har plötsligt blivit två våningssängar, två barncyklar, två hjälmar, fyra madrasser, fyra täcken och fyra kuddar rikare. Allt detta genom Nils – allt beroende på att han hade av en bekant hört talas om Barfotabarn – allt för att Nils har ett hjärta av guld, smultron och choklad och vill barn det bästa..

Och jag är tacksam.
Tacksam för de nya sakerna Barfotabarn nu äger.
Tacksam (och lättad) att människor som Nils finns.
Tacksam för att jag har möjligheten att få göra och att får uppleva Barfotabarn.

Att starta upp något som man drömt om det är läskigt, det är svårt, det innehåller problem och man gör misstag. Men det är häftigt, det är lärorikt och det inspirerar och motiverar mig att fortsätta. Fortsätta gör min dröm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s